En festlig bild på Mallu, en älskad liten katt som blev överkörd för ett antal år sedan. Det är lite underligt, men någon dag innan det hände drömde jag på natten, att jag bar en katt i famnen, upp från genomfartsvägen ett femtiotal meter från vårt hus. Katten var stel av skräck och ögonen stora och uppspärrade.
Ett par dagar senare kom vi med bilen, från lördagsuppköp, och vi såg ett bylte på vägen. Det såg ut som en grå ullig kofta som någon tappat, tänkte jag. Men sedan insåg vi att det var en katt, och att det var Mallu. Vi stannade och lyfte upp den lilla kroppen, ännu varm. Det hade hänt alldeles innan vi kom. Mallus ögon, stora och klara, uppspärrade i dödsögonblicket.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar